Vidare läsning / referenser

Jag har haft tillgång till fyra mera omfattande texter i vilka Helmut Giese uttryckligen nämns och beskrivs:

• Hans Graf von Lehndorffs biografi Ostpreussisches Tagebuch (1961);
• Bengt Nermans studie av författaren Walter Ljungquists författarskap, Den skapande processen (1976);
• Ett särtryck ur tidskriften Kristensamfundet, som innehåller en minnesskrift över Helmut Giese, skriven av Lars Rydelius (2003); samt
• Dokumentationen av Kristensamfundetsgrundande i Sverige, Kristensamfundet, grundande, utveckling, tillkomst i Sverige av Hans Werner Schroeder & Lars Rydelius (2007).
  Också Helmut Gieses egna föredrag från 1941 och 1942 som gavs ut i Stockholm så sent som 2006, Hoppets mysterium, har blivit en viktig källa för mig när det gäller att försöka förstå han världsbild och tänkande.

Under skrivprocessens gång har det, främst tack vare Lars Rydelius, hela tiden formligen vällt in nytt material från många oväntade håll. Detta nya material består av:

• Minnesanteckningar från för mig tidigare okända personer som har känt Helmut Giese;
• Tre stora brevsamlingar, varav den största på 200 brev från Helmut Giese till hans första stora kärlek i Sverige. Breven täcker åren 1930–34;
• Ännu en samling på 46 brev till två vänner skrivna 1930–1952;
• 40 brev från mamma till pappa under åren 1950–1951;
• En stor mängd texter som på olika sätt handlar om Helmut Giese, hans liv, arbete och död. Det är texter som jag har fått låna från Kristensamfundets arkiv i Berlin, Archiv, Die Chris­tengemeinschaft. I fortsättningen talar jag om dessa texter som Archiv-texterna. 

Jag har dessutom använt sekundärlitteratur för att kunna placera in pappas liv i ett vidare, sociohistoiskt, politiskt och kulturellt sammanhang:

• Hur det såg ut i arbetarkvarteren i staden Linden där han växte upp i början av 1900-talet framgår till exempel av Anja Mühlig & Hubert Böllert (2004): Linden 1930–1980. 
• Det prästseminarium där pappa genomgick sin prästutbildning beskrivs av Hans-Werner Schroeder (2003): 70 Jahre Priester­ seminar Stuttgart, eine Chronik 1933–2003. 
• De politiska förhållandena i Stockholm på 1930-talet och framåt har jag försökt att få grepp om med hjälp av Lars M. Anderssons & Mattias Tydéns politiskt-historiska antologi (2007): Sverige och Nazityskland, skuldfrågor och moraldebatt, i vilken olika forskare analyserar händelseutvecklingen under 1940-talet i olika perspektiv. På ett liknande sätt har jag använt mig av Staffan Thorsells (2006): Mein lieber Reichskanzler. Sve­ riges kontakter med Hitlers rikskansli.
  196

För att till sist också skapa ett sammanhang för Helmut Gieses upplevelser under fångenskapen i Sovjetunionen har jag vänt mig till följande historiska källor:

• ·Ann Applebaum (2003): Gulag, A History; 
• Guido Knopp (2006): Krigsfångarna; 
• Niclas Sennerteg (2001): Stalins hämd. Röda Armén i Tyskland
  1944–1945; samt
• William L. Shirer (1960): Det tredje rikets uppgång och fall. Det
  nazistiska Tysklands historia.

Det finns naturligtvis en stor mängd forskning och litteratur om den här perioden som jag inte refererar till, men mitt syfte har inte varit att åstadkomma en heltäckande eller ens översiktlig bakgrundsbeskrivning. Snarare har jag velat rikta ett slags punktbelysning på några aspekter av det dramatiska sammanhang i vilket Helmut Giese levde och verkade.

Litteraturlista

• Almgren, Birgitta (2007): Tystnad och åsiktsneutralitet som vetenskaplig svensk standard. Svenska lärosäten i skuggan av nazismen, I Lars M Andersson & Mattias Tydén (red), Sverige och Nazityskland. Skuldfrågor och moraldebatt. Stockholm: Dialogos, s 345–364.
• Ambjörnsson, Ronny (1997): Mitt förnamn är Ronny. Stockholm: Bonniers/Månpocket.
• Applebaum, Anne (2004): Gulag, A History. London: Penguin.
• Archiv am Goetheanum, Personendokumentation. D02.
• Björnhagen, Elisabet; Grosyn, Lennart; Melanton, Lotta; Stolpe, Jan Sundberg-Michaeli, Inga; Zandelin, Pia & Öberg-Sjögren, Barbara (2008): En otrolig tigerkaka. En bok om Viggbyholmskolan 1928–1972. Stockholm: Mandatus.
• Carossa, Hans (1932): Rumänisches Tagebuch. Leipzig: Insel Verlag.
• Christengemeinschaft, Berlin: Archiv.
• Feuchtwager, Lion (1936): Den gula fläcken. Utrotandet av 500 000 tyska ju­dar. Axel Holmströms Förlag.
• Forum. Järna: Antroposofiska Sällskapet, (juni 2004).
• Frankl, Viktor,E (1981): Livet måste ha mening. Stockholm: Bonnier Fakta.
• Giese, Helmut (2006): Hoppets mysterium. En Textsamling. Stockholm: Bokförlaget Fenix.
• Grabert, W & Mulot, A (1964): Geschichte der deutschen Literatur. München: Bayrischer Schulbuch-Verlag.
• Knopp, Guido (2006): Krigsfångarna. Lund: Historiska media.
• Larsmo, Ola (2007): ”Bollhusmötet” 1939. Konstruktionen av en rasistisk opinion, I Lars M Andersson & Mattias Tydén (red), Sverige och Nazi­ tyskland. Skuldfrågor och moraldebatt. Stockholm: Dialogos, s 193–228.
• Liljeroth, Ingrid (2005): ”Vad historien kan uppenbara” I Läs, tidskrift för läkepedagogik och socialterapi nr 4, 2005, Svenska Förbundet, s 4–7.
• Mühlig, Anja & Böllert, Hubert (2004): Linden 1930–1980, Fotografien von Willhelm Hauschild. Hannover: tak-Verlag.
• Nationalencyklopedin Nr 16:144.
• Nerman, Bengt (1976): Den skapande processen. En studie i Walter Ljungquists diktarmetod. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB.
• Nordlund, Sven (2007): ”En svensk tiger”? Svenska reaktioner på tyska ariseringskrav under 1930-talet och andra världskriget, I Lars M Andersson & Mattias Tydén (red), Sverige och Nazityskland. Skuldfrågor och moraldebatt. Stockholm: Dialogos, s 278–305.
• Rem, Tore (2009): Sin egen herre. En biografi om Jens Bjoerneboe. Trondheim: Cappelen Damm AS.
• Ritter, Christhild (1999): Annons om ett ledigt hus. Hur Järna blev ett centrum för antroposofiska initiativ och verksamheter. Wrå gård: Wrå förlag.
• Rydelius, Lars (2003): Helmut Giese. Särtryck ur Kristensamfundet, påsk 2003.
• Schroeder, Hans-Werner (2003): 70 Jahre Priesterseminar Stuttgart, Eine Chronik 1933–2003 Stuttgart: Freie Hochschule der Christengemeinschaft.
• Schroeder, Hans-Werner & Rydelius, Lars (2007): Kristensamfundet. Grun­dande, Utveckling, Tillkomst i Sverige. Stockholm: Bokförlaget Fenix. Segerstedt, Torgny (1945): I dag. Stockholm: Norstedts
• Sennerteg, Niclas (2001): Stalins hämnd. Röda armén i Tyskland 1944–1945. Lund: Historiska Media.
• Thorsell, Staffan (2007): Mein lieber Reichskanzler. Sveriges kontakter med Hitlers rikskansli. Stockholm: Bonnier Pocket.
• Åmark, Klas (2007): Tes – antites – syntes? Synen på den svenska politiken under andra världskriget, I Lars M Andersson & Mattias Tydén (red), Sverige och Nazityskland. Skuldfrågor och moraldebatt. Stockholm: Dialo- gos, s 45–65.

Fler källor: Om minnesanteckningar och intervjuer.